Kläder & Skor

Nya reglerna för textilier – vad du får slänga och vad du inte får

Den urvuxna t-shirten, det trasiga underlaget och de trasiga sovsäcksresterna – sedan 1 januari 2025 hör de inte längre hemma i soppåsen. Sverige har infört obligatorisk separat insamling av textilavfall, som ett krav från EU:s avfallsdirektiv. Men undersökningar visar att många konsumenter fortfarande inte känner till reglerna. Här är det du behöver veta.

Vad säger lagen?

EU:s avfallsdirektiv (2018/851/EU) ställer krav på att alla EU-länder ska ha system för separat insamling av textilier senast den 1 januari 2025. I Sverige är det kommunerna som ansvarar för att bygga upp och driva insamlingen. Det innebär att textilavfall – oavsett om det handlar om kläder, hemtextilier eller skor – ska sorteras ut separat och inte kastas i det vanliga hushållsavfallet.

Naturvårdsverket är den myndighet som har det övergripande ansvaret för att reglerna följs nationellt, och de har tagit fram vägledning för hur kommunerna ska hantera det nya systemet.

Vad räknas som textilavfall?

Det är viktigt att skilja på två kategorier: textilier som kan återanvändas och textilier som är avfall. Reglerna om separat insamling gäller specifikt textilavfall, det vill säga plagg och textilier som inte längre kan användas av någon annan.

Textilavfall – ska lämnas separat

  • Trasiga eller så slitna kläder att de inte kan bäras
  • Sönderrivna lakan, handdukar och gardiner
  • Textilier med svåra fläckar, mögel eller lukt som inte går bort
  • Trasiga skor och väskor av textil
  • Stoppade möbler och madrasser räknas däremot vanligtvis som grovavfall och hanteras separat

Återbruk – lämna till second hand eller klädåtervinning

  • Hela och rena kläder som fortfarande går att använda
  • Skor som är i gott skick
  • Fungerande hemtextilier som lakan, dukar och gardiner

Tumregeln är enkel: om du själv hade velat ta emot plagget gratis, kan det nog återanvändas. Om inte – det är textilavfall.

Var lämnar du ditt textilavfall?

Det är kommunen som bestämmer hur insamlingen ska se ut lokalt, vilket innebär att lösningarna ser olika ut runt om i landet. Vanliga alternativ är:

  • Återvinningscentralen (ÅVC): De flesta kommuner tar emot textilavfall här. Kolla din kommuns hemsida för att se vad som gäller.
  • Insamlingskärl eller containrar: Vissa kommuner har satt upp särskilda textilbehållare på strategiska platser i bostadsområden.
  • Fastighetsnära insamling: Ett fåtal kommuner erbjuder hämtning direkt vid bostaden, men det är fortfarande ovanligt.

Det allra enklaste är att söka på din kommuns namn tillsammans med

Okategoriserade

Hur mycket protein behöver du egentligen?

Proteinpulver i shakers, proteinbars i fickan och proteinyoghurt i kylen – protein har aldrig varit så tillgängligt som nu. Men behöver du verkligen allt det där? Och hur mycket protein kräver kroppen faktiskt för att fungera optimalt? Svaret beror på vem du är och vad du gör – men det är troligen inte lika komplicerat som marknaden vill få dig att tro.

Vad säger rekommendationerna för en vanlig vuxen?

Livsmedelsverkets officiella rekommendation för en genomsnittlig vuxen person ligger på 0,8 gram protein per kilogram kroppsvikt och dag. Det innebär att en person som väger 70 kilo behöver ungefär 56 gram protein dagligen för att täcka kroppens grundläggande behov – det vill säga underhåll av muskler, enzymer, hormoner och immunförsvar.

Det är inte en enorm mängd. Tre ägg, en kycklingfilé och en portion kvarg täcker i stort sett hela dagsbehovet för de flesta. Problemet för de allra flesta i Sverige är alltså inte proteinbrist – utan snarare att de inte reflekterar över hur mycket de faktiskt redan får i sig.

Tränar du styrka? Då ser behovet annorlunda ut

För den som tränar styrketräning regelbundet är behovet högre, vilket är välbelagt i forskningen. Här brukar rekommendationerna landa på 1,6–2,2 gram protein per kilogram kroppsvikt och dag för att maximera muskeltillväxt och återhämtning.

En person på 80 kilo som styrketränar fyra gånger i veckan siktar alltså på ungefär 130–175 gram protein per dag. Det är mer, men fortfarande fullt möjligt att nå via vanlig mat utan att öppna en enda proteinshake.

Timing spelar roll – men inte dramatiskt

En fråga som ofta dyker upp är när på dagen man bör äta protein. Forskningen visar att det är fördelaktigt att sprida intaget över måltiderna – ungefär 20–40 gram per måltid verkar vara en bra riktlinje för att stimulera muskelproteinsyntesen effektivt. Att pressa in 150 gram på en enda måltid är alltså inte idealiskt, men heller inte katastrofalt.

Hur mycket protein ryms i vanlig mat?

Det är lätt att glömma att proteinrika livsmedel finns i nästan alla kök. Här är några exempel på proteininnehåll i vanliga matvaror:

  • Kycklingbröst (150 g): ca 45 gram protein
  • Lax (150 g): ca 30 gram protein
  • Ägg (2 stycken): ca 12 gram protein
  • Kvarg (200 g): ca 22 gram protein
  • Linser, kokta (200 g): ca 18 gram protein
  • Skyr (200 g): ca 20 gram protein
  • Jordnötssmör (2 msk): ca 8 gram protein

En dag med ägg till frukost, lax till lunch och kyckling till middag ger dig lätt 100 gram protein – utan ett enda tillskott.

Behövs proteinpulver, proteinbars och proteinyoghurt?

Det korta svaret är: nej, för de flesta. Men de kan vara praktiska.

Proteinpulver är i grunden ett koncentrerat livsmedel – vanligtvis vassleprotein från mjölk eller växtbaserade alternativ. Det är varken farligt eller magiskt. För den som har svårt att nå sitt dagliga proteinmål via mat, eller som behöver något snabbt efter träning, kan det fylla en funktion. Men det ersätter inte den variation och de mikronäringsämnen du får från riktig mat.

Proteinbars och proteinyoghurt är ofta marknadsförda som hälsoprodukter, men många innehåller lika mycket socker och tillsatser som vanliga godisbars. Läs innehållsförteckningen. En bra proteinyoghurt – som skyr eller kvarg – kan däremot vara ett utmärkt och billigare alternativ till dyrare specialprodukter.

Kan man äta för mycket protein?

Friska personer klarar generellt av ett högt proteinintag utan problem. Det finns ingen stark evidens för att ett intag på upp till 2,5 gram per kilo kroppsvikt och dag skulle skada njurarna hos friska individer. Däremot är det sällan mer effektivt att äta mer än 2,2 gram per kilo om målet är muskeltillväxt – kroppen kan inte använda hur mycket som helst för muskeluppbyggnad, och överskottet förbränns som energi.

Protein är viktigt, det råder det ingen tvekan om. Men för den som äter varierat och tillräckligt är det sällan ett problem att få i sig tillräckligt – med eller utan pulver i shakern.