En skjorta som sitter perfekt utom att ärmarna är tre centimeter för långa. Byxor som är rätt i midjan men för vida i benen. En favoritklänning med trasig dragkedja. Frågan är alltid densamma: är det värt att laga eller är det billigare att köpa nytt? Svaret beror mer på vilket plagg det handlar om än vad de flesta tror.

Vad kostar vanliga skrädderitjänster?

Priserna varierar beroende på stad, skrädderi och plaggets komplexitet – men det finns rimliga riktmärken att hålla sig till. I Stockholm och andra storstäder ligger priserna generellt något högre än i mindre orter.

Byxor och jeans

Att korta ett par byxor är en av de vanligaste tjänsterna och kostar vanligtvis mellan 150 och 350 kronor, beroende på tyg och om originalsömmen ska bevaras. Att ta in midjan på ett par jeans kostar ofta 300–600 kronor, eftersom det kräver mer arbete och ibland påverkar passformen på bakfickorna. Att sy upp ett par benöppningar tar 200–400 kronor per ben.

Dragkedjor

Att byta dragkedja på en jacka kostar vanligtvis 400–900 kronor beroende på typ – en osynlig dragkedja i en klänning är billigare än en kraftig YKK-dragkedja i en vinterjacka. En dragkedja på en handväska eller stövlar kan kosta 300–700 kronor beroende på modell.

Klänningar och kavajer

Att ta in en klänning ett par centimeter i sidosömmarna kostar 300–600 kronor. Att korta en klänning i ett enkelt tyg kostar 250–500 kronor, men ett ballongkjol med foder kan landa på 800 kronor eller mer. En kavaj som behöver tas in i ryggen och ärmarna kan kosta 700–1 200 kronor – det är ett tidskrävande arbete.

Tumregeln: plassets värde avgör

Det finns en enkel logik som sällan sviker. Om lagningskostnaden överstiger 30–40 procent av plaggets ursprungliga värde börjar kalkylen bli tveksam – om inte plagget har ett sentimentalt eller praktiskt värde som går utöver priset.

Ett par byxor från H&M som kostade 300 kronor är sällan värt att laga för 350 kronor. Däremot är det nästan alltid värt att korta ett par kvalitetsbyxor som kostade 1 500 kronor – det förbättrar passformen och förlänger livslängden rejält. Samma princip gäller en vinterjacka för 4 000 kronor med trasig dragkedja. Att betala 700 kronor för en ny dragkedja är nästan alltid rätt beslut.

När är det alltid värt att laga?

Det finns situationer där svaret nästan alltid är ja:

• Plagget passar perfekt förutom ett tydligt problem – som en dragkedja som gått sönder eller ett hål i fickan. Kostnaden är låg och resultatet är ett plagg du redan vet att du gillar.
• Skräddarsydda eller dyra plagg – en kostym, en bröllopsklänning eller en märkesrock har ett värde som motiverar underhåll.
• Enkla längdjusteringar – att korta en klänning eller byxor tar en skräddare en timme men förändrar hur plagget känns att bära helt.
• Skor med bra stomme – ett omsuggat par kvalitetsskor håller många år extra. Nysuling kostar 400–800 kronor men är alltid lönsamt på skor som kostade över 1 500 kronor.

När lönar det sig inte?

Snabbmodeplagg är sällan värda att laga om felet kräver mer arbete. Om en tröja för 199 kronor har en söm som gått upp kan du sy den för hand hemma – men att ta den till ett skrädderi för 300 kronor är sällan rationellt. Detsamma gäller plagg i syntetmaterial av låg kvalitet, där en lagning ofta håller kortare tid än förväntat.

En annan gräns är när plagget redan visar tecken på generellt slitage. Att byta dragkedja på en jacka vars tyg håller på att nötas ut är att kasta pengar.

Hitta rätt skrädderi

Qualiteten varierar enormt. Be alltid om en offert innan du lämnar in plagget och fråga om skräddaren har erfarenhet av just den typen av arbete. Många torrtvätterier erbjuder enkla ändringar till lägre pris, medan ett dedikerat skrädderi ger bättre resultat på komplexa jobb som att ta in en kavaj eller sy om en klänning.

Att använda skräddare handlar inte om att vara nostalgisk – det handlar om att få ut mer av det du redan äger.